7 år sedan!


Elin här..

Börjar bli måttligt less på att det aldrig kommer några nya inlägg här i bloggen, så nu tar jag saken i mina egna händer & skriver några rader så även ni har ngt att läsa. Malin har väl fullt upp med lilla Saga och inte tid att uppdatera, i guess. Slänger in några bilder så ni har ngt att kika på!




♥ Mys på golvet! ♥




First I need your hand, then forever can begin!

Jag har ju så otorligt dåligt minne, jag fick det när jag var gravid och medans och efter så har det hänt 3 stora bortglömmningar, förutom alla som jag glömmer bort att höra av mej till, alla mess jag glömmer svara på och alla andra "enkla" saker som jag glömmer.

Nummer ETT: Jag är gravid och jag ska posta Anders super viktiga brev som ska vara inlämnat dagen efter, det första misstaget jag gör är att åka till Haparanda för att posta hans otoligt viktiga brev. Kuvert - CHECK, Frimärke- CHECK, Alla viktiga papper in i kuvertet- CHECK, posta brevet - CHECK. 20 minuter senare - SATAN, Jag glömde skriva adressen på brevet. Ringer till Anders tårögd och väldigt ledsen förklarar att han absolut inte får Hata mej, eller vara arg, jag förklarar vad som har hänt samtidigt som jag håller på att falla i gråt. Dagen efter sitter jag och Annelie med Redbull och Kaffe och övervakar postlådan med mitt blanka kuvert i, i FEM timmar!

Nummer TVÅ: Anders tar med mej till Gällivare för att få mysa på hotell med min 1 månader gamla dotter i 2 dagar, dag nummer 2 är vi försenade med utcheckningen på hotellet och är väldigt stressade. Jag LOVAR Anders att packa ihop alla saker innan han kommer från arbetet så att vi kan fara på direkten. Jag packar och packar, kollar under sängen, bakom soffan, inne på toaletten för att kontrollera så att jag verkligen inte har glömt nånting. Exakt hela resan hem så sitter jag och skryter om mitt nu så BRAIGA minne , och att jag är så glad att det bara var under tiden jag var gravid som mitt minne svek mej. Väl hemma så ber jag Anders ta fram köttfärsen från frysen, men han GLÖMMER det och jag klankar ner på hans dåliga minne fram till han ställer mej frågan "Malin, vart är MIN resväska", OPS, jag måste ju ha glömt den i Gällivare. Massor med samtal och dagar senare så kommer den med buss hem till Kalix.

Nummer TRE: Jag och Josse är på affären för drygt 3 veckor sedan, jag går och handlar allt på min inköpslista inför helgen, jag plockar upp allt som vanligt i kassan, jag går och hjälper Josse att packa hennes varor eftersom att hon hade storhandlat, vi går till bilen och packar in alltiopa och ska just köra därifrån när tanken slår mej om att jag inte kommer ihåg att jag drog mitt kort och slog min kod. Jag ringer till banken och kontrollerar mitt konto ifall att det har dragit pengar (eftersom att jag är så virrig så tänker jag att jag bara helt enkelt inte kommer ihåg att jag gjort det) men min bank meddelar om att alla pengar är kvar så jag går tillbaka in i affären och kollar med dom och JAPP, jag har GLÖMT att betala allt, och killen bakom mej i kön som ENDAST köpte ett cigg paket hade fått betala allt mitt eftersom att kassörskan var helt säker på att vi var i sällskap. (stackars gamle man, jag hoppas att han gick tillbaka och fick sina pengar tillbaka, kanske han var lika virrig som jag är)

När jag skriver så ville jag komma fram till att jag läste igenom min blogg för att se hur det var att vara gravid, KONSTIGT nog så har jag redan glömt bort det och jag har inte skrivit så mycket om min graviditet, och det jag har skrivit har jag nästan inget minne alls om att jag har skrivit. (Tråkigt)

MEN då läste jag några inlägg om hur bitter jag var, och när jag läste det så kommer jag på det nu att där ikring månad 4-5 så var jag RIKTIGT RIKTIGT RIKTIGT Bitter (tror inte att nån kan förstå min bitterhet), jag sa tom till Maria att hon lika gärna skulle kunna spotta på mej för att jag inte hade brytt mej och jag kommer ihåg de där känslan nu, jag ville INTE leva, jag var så jävla bitter att jag inte orkade med mej själv, jag hade ingen lust att göra nånting och exakt allting var fel och ingen kunde förstå mej, och när jag var gravid så minns jag att jag kände mej så jävla ensammen, så ledsen, så arg, och jag var helt säker många gånger på att mitt liv skulle ta slut, jag minns att Anders frågade mej en gång om jag trodde att livet skulle ta slut när vi skulle få Saga och jag svarade JA, jag var HELT säker på att jag skulle få en förlossnings-depression eller VÄRRE en förlossning-psykos, att jag inte skulle klara av att ta hand om mitt barn på länge för att jag skulle vara så jäkla nere.

Jag minns hur svårt allting med situationen om Thomas kändes och hur hårt det slog mej varje dag och hur jag gick in på TOAN exakt varje natt i 3 veckors tid och bara grät halva natten och nästan somnade där inne.
Jag var ju förstås glad också men inte så jätte glad förens i slutet av graviditeten, då började lyckan komma och min förlossning gick jätte bra så jag hade ingenting som kändes jobbigt.

När Saga var ungefär 2 månader så kom samma JÄVLA BITTRA känsla tillbaka och jag hade inegn lust att leva igen, jag såg inget ljus, missuppfatta mej inte för jag var fortfarande i mitt lyckorus över Saga, men jag sa det till Elin att jag kände ingen lycka och det ända som var bra och det ända bra som NÅGONSIN hade hänt i mitt liv var just Saga, men jag såg inget annat, jag grävde ner mej totalt, jag ville inte umgås med någon annan förutom Saga och jag satt BARA innomhus och hörde aldrig av mej till nån annan, men så en dag så kom jag på mej själv över hur jag mådde när jag var så där less så jag bestämde mej över att jag måste skärpa mej, jag MÅSTE göra nånting av mitt liv, för Sagas skull, jag kan inte sitta inomhus hela tiden, jag kan inte gräva ner mej för det som har varit och jag MÅSTE sluta tycka synd om mej själv och nu sitter jag ju här, GLAD.

Jag sa till mamma efter att vi hade fått Saga att jag inte förstod alla som pratade om det oglamorösa livet, med babyspya överallt, ingen egen tid och att man aldrig kan göra nånting när man ha barn för jag tycker MINSANN att mitt liv fortfarande är desamma och jag har fortfarande samma liv, fast ett bättre liv, ett rikare liv, för jag lever i den bästa DRÖMMEN som finns, med MIN Saga!





(Det blev mycket text nu:)



Vi föräldrar.

Jag har sett många delta i tävlingen vi föräldrar där man får vara med och tävla om att just ditt barn får vara med på tidningens omslag! Tänkte det var en kul grej och ett minne så vi satte ut en bild där vi också :)

Gå och rösta på Saga som omslag till tidningen :)

Saga som omslag på tidningen ----> ViFöräldrar <----

Puss

Saga 4 månader.

Till min "släktmoster" så kommer nu ett urval av alla bilder på Saga när hon är 4 månader :)
Jag älskar dej moster!

 


Puss på dej moster! :)
Snart är det sommar och då får du hålla om henne! :) Saknar dej.




Och alla er andra ; Tack för att ni kikade in! :)

You thought that I'd be sad without ya, I laugh harder!

Igår var jag med Tanja i Happis och kollade på när hon shoppade Babykläder och självklart lekte jag lite också.


Can't run from myself, There's nowhere to hide!

Jag har bara en massa negativa funderingar i mitt huvud som vägrar lämna min hjärna ifred och därmed ingen uppdatering. Jag kanske kan lämna lite bilder här då och då så kommer det ju iallfall någon sorts uppdatering och bilder säger ju mer än ord. Se ya.


Make my wish come true!

Jag har ganska mycket saker på min önskelista nu, precis lagomt då jag inte har några pengar!

Min Önskelista just nu:


♥ Fast jag inte vill ha en hårförlängning just för tillfället eftersom att jag först och främst vill bli mörkhårig igen men jag skulle ändå vilja önska mej det så att Josse kan stoppa in löshår på mej.

♥ När jag var gravid så var jag på fotmassage och det var riktigt härligt och jag vill tillbaka dit igen.

♥ En helkroppsmassage skulle sitta riktigt fint och faktiskt så har jag betalat klart till en halvkroppsmassage så det borde inte vara allt för mycket pengar att betala en hel.

KLÄNNINGAR!! Jag har kollat igenom min garderob och det känns som att jag var gravid allt för länge eftersom att jag tycker att allt jag äger ENDAST passar in på min gravida mage.

♥ Till sommaren så skulle jag vilja ha lösögonfransar, egentligen så skulle jag kunna köpa ett par billiga eftersom att jag har sett att Lotte är riktigt duktig på att sätta fast sånna.

♥ Jag vill ha mera SKOR, varför kan jag aldrig få nog (?)


Nä! nu måste jag nog faktiskt HOPPA ner i sängen om jag ska orka upp imorgon.





Say I’m the one you WANT, If you don’t, you’ll be alone.


Imorgon åker Anders till Skellefteå till på Onsdag, och då kanske Maria ska sova här under tiden, det skulle vara myspysigt för då kan vi ladda upp med en massa frukt och grönsaker, och på dagarna när hon jobbar så ska jag fasen gå och gå och gå och sola måste jag göra, nu får det vara slut på att sitta stilla och ha dåliga bortförklaringar på att slippa röra på sej. Fast är det snöstorm då sitter jag faktiskt inomhus.

Ikväll kanske det blir en bastu eftersom att lillan sover nu, det skulle vara skönt så man blir varm ända in i märgen.

Pusselipuss.







At least I live like I belive.

Idag blev det en nästan 3 timmars promenad och lunch på Kina med Anna, Josse och Elli.




Har fått lite bilder sen jag var gravid av min faster, här får ni ett litet smakprov :)




Dom här bilderna är tagna veckan innan jag födde Saga.

Nu ska jag gå och väcka prinsessan och ha henne vaken en stund innan det är läggdags för hennes del.

PussOKram

There´s nothing I wouldn´t do, to hear your voice again.

Ibland kommer det över mej som ett slag i ansiktet, att du faktiskt inte finns här längre.
Jag vet inte hur många gånger jag mitt i allt tänker att du snart kommer promenerandes på gatan och ska hälsa på och jag vet inte hur många gånger jag har tänkt ringa dej för att fråga hur allt är, och jag vet inte hur många gånger jag har tänkt att jag ska ringa och kolla om du inte kan komma hit och sova när Anders är borta på jobb.

Det finns stunder då jag känner att jag verkligen behöver krama dej igen, att jag bara MÅSTE få se dej, att jag måste få prata med dej när jag är ledsen. Det finns så mycket jag vill säga till dej, jag behöver verkligen få prata med dej en sista gång, jag måste få höra hur mycket du älskar mej, och jag behöver säga till dej hur mycket jag älskar dej. Det börjar bli jobbigt nu...



Nu sitter jag framför TV:n och ska snart lägga mej i sängen och försöka sova.
Vi var ute och gick idag och det var riktigt skönt, synd bara att jag grävde i mej popcorn, chips och choklad när vi kom hem, haha, dålig självdiciplin. Jag lyckades iallafall hålla mej till en sallad till lunch och middagen bestod av lövbiff och broccoli så lite nyttigt var det iallafall.

Jag saknar Anders.. men idag kom jag fram till att jag gillar att sakna han, däremot så hatar jag när han inte är hemma.

Nä, nu måste jag verkligen kasta mej i sängen, mornarna är tidiga nuför tiden :)

Kram på alla.


Grattis Thomas.


Idag har jag varit på graven och tänt ljus till Thomas från både mej och mamma.
Han skulle idag ha fyllt 29 år, det är så otroligt svårt att förstå att han inte finns här och att hans födelsedag tillbringas på graven.. helt sjukt.

Grattis Thomas!! Jag saknar dej sjukt mycket!


Keep me in your memory.

Jag kommer ihåg en gång att Roger sa till mej att ingen är stark nog att klara allt.

Jag har funderat mycket på det nu ett tag och kom fram till att vem fan var det som sa att
"de du inte dör av, blir du bara starkare av" för jag har kommit fram till att Roger hade fan rätt, ingen är nog stark att klara allt.



I´d put myself first!


Jag vet att det är mycket som händer med kroppen både när man är gravid, när man ammar och efter att man har fött barn också! Jag har haft jävulskt tur med massor, tex så slapp jag skräckexemplena med bristningar, jag slapp stora pigment fläckar, jag krossade INTE svanskotan, jag har inte fått hängbröst efter ammningen och jag sprack inte under förlossningen heller (peppar, peppar ta i trä får man väl säga då)

Men alltså, jag kan aldrig någonsin komma ihåg att jag har haft så små bröst som jag har just nu, visserligen så har jag ju rasat i vikt som aldrig förr, men jag kan inte komma ihåg att det har varit så här litet någonsin och jag har vägt mindre måånga gånger tidigare, eller är det egnetligen bara så att mina bröst var som världens största silikon tuttar när jag var gravid men speciellt under tiden då jag ammade att jag helt enkelt har "förträngt" (?) att jag har sånna här små tissar, haha. Intressant fråga tycker jag.

Jag har beställt ett par sillisar av Anders i bröllopps present men ICKET att han vill betala dom och jag har försökt med precis allt, tex " MEN vi var ju 2 om att skaffa barn och det är ju min kropp som har blivit förstörd" men tydligen så är det äckligt med hårda fejkade silikon bröst och tydligen har jag sånna bröst som jag alltid har haft, och dom är tydligen bra som dom är enligt han alltså.

En annan viktig fråga i det här är också varför jag ska få leva på några sketna tusen i månaden för att jag BARA är hemma med barn medans Anders får samma lön som vanligt, det tycker jag är helt sjukt alltså. Jag skulle inte vilja byta med Anders, för jag vill vara hemma med barn, jag vill helst ALLTID vara hemma med Saga, jag skulle lätt kunna bli en riktigt bra hemmafru MEN varför ska !!??jag??!! som har ett dubbelt heltids jobb måsta få så mycket mindre pengar än vad han får!? Det är ju ända anledningen till varför man vill börja jobba igen, eftersom att man typ SVÄLTER om man går hemma, tänk om jag inte hade haft Anders, då hade jag och Saga fått bo hos mamma typ, och leva på henne i minst 1 år.

ÄH va fasen!! Jag är nog egentligen världens lyckligaste med mina små bröst och mina SKETNA tusen!




Foto: Gitsy Lannér

Min första fylla ;)


Här kommer lite foton från i fredags :)









Haha, det kom ett litet urval bara, det var faktiskt jätte roligt i fredags och jag ångrade ENDAST bakfyllan :)

 


It cut me lika knife, when you walked out of my life.

Jag har haft turen att få dela mina 22 år med den absolut bästa storebrorn man kan ha, jag har haft turen att få ha honom vid min sida i vått och torrt i ont och i gott.
Jag hann berätta för honom miljarder gånger hur mycket jag älskade han och hur mycket jag brydde mej om honom och jag hade turen att få massor med kramar från honom och att få växa upp tillsammans med honom.

När jag var ett halv år och inte hade sett snö så var Thomas 5 år och han visade mej snön på det bästa sättet man kan. När mamma vaknade så hade Thomas tagit in mej till köket och han hade kastat upp allt vitt som man kunde hitta i skafferiet i luften och förklara att det är så här snö ser ut.

När jag just hade lärt mej cykla så tog Thomas med mej till våran grannes BMX bana och när jag kom hem den dagen så var min cykel trasig, för Thomas hade ju lärt mej cykla där.

Jag minns när vi var små då våren kom och vi fick cykla för första gången det året, och hur vi cyklade runt hela Näsbyn och i alla vattenpölar som fanns, och när sommaren kom så hade vi pilkastning och vattenkrig.

När jag var liten så bar han runt mej på axlarna och gjorde armhävningar med mej på ryggen.

När jag var 14 så kunde jag ibland bo hos honom i hans lägenhet och han gav mej alltid sängen och sov själv på soffan.

När han fick körkort så sa han aldrig nej över att behöva skjutsa mej någonstans och jag vet inte hur många gånger han har skrattat åt mej dagen efter att han har kommit och hämtat mej stupfull någonstans mitt i natten.

När jag var 20 och han 25 så firade vi vårat nyktra nyår med varandra hemma hos mamma, vi klädde upp oss i fin kläderna, gjorde fl'ärkfilé och potatisgratäng och innan klockan blev 00 så sprang vi omkring i huset och lekte kurragömma och släckte ner huset och jagade varandra med ficklampor i mörkret, haha, klockan 00 så sprang vi ut  och skålade med pommack och kollade på raketer, sen somnade vi soffan efter film maraton.

För några dagar sen så kollade jag på en massa foton som jag hade, och jag hittade gammalt klasskort på Thomas där jag hade klippt ut ett hjärta i ett papper och sen hade jag klistrat fast hans kort i mitten av hjärtat och då kan jag inte ha varit gammal för det var inte han på kortet.


Från att jag var ett liten liten barn tills att jag blev vuxen så har Thomas alltid varit min största IDOL, vi har verkligen delat varandras känslor med varandra, vi har skrattat och gråtit floder, vi har bråkat som syskon gör och han har alltid stolt visat upp mej som hans lillasyster.

Han hade världens bästa personlighet och tack vare han så är jag den personen jag är idag.
Han var alltid glad och han hade en utstrålning som gjorde att man log när han kom in i samma rum, han hade en humor som fick alla att skratta, han skämdes inte över något eller någon, han hatade inte, han ställde alltid upp för alla och tänkte alltid på alla andra i första hand.
Jag saknar ihäl mej ibland och det blir sömnlösa nätter då och då och jag har veckor då jag kan gråta i sträck nästan helt utan uppehåll, jag tappar all min aptit vissa dagar och ibland tycker jag riktigt riktigt synd om mej själv också. För allt i hela världen hade jag velat ha honom tillbaka.

Jag brukar visa Thomas på kort till Saga och jag säger alltid " Det här är din morbror, han älskar dej och han skulle verkligen vilja pussa på dej, han önskar att han kunde vara här med dej" och hon tittar alltid på hans kort och ibland kan hon skratta, jag brukar fråga henne om hon kanske har träffat Thomas för jag tror nästan det, det är ibland som att hon känner igen han, jag önskar att han kunde vara här och hålla i henne, jag lovar att han lätt hade varit världens bästa morbror!


I never really cared until I met you.

Faktum är att klockan är 19 om bågra minuter och jag går fortfarande runt i min mjuka Rosa morgonrock, jag har inte gjort ett smack på hela dagen, jag har somnat med Saga i min famn och sovit i 4 timmar, tills hon försökte väcka mej med ett litet skrik, hon var nog less att ligga då.
Middagen bestod idag av några makaroner och tacosås, jag har ingen mat hemma och hade inte så jätte stor lust att börja klä på henne i det här vädret för att fara till en affär. Imorgon tror jag att jag ska göra lax från frysen och broccoli till det.
Imorgon ska jag till en bernläkare och då kommer vi vgäa och mäta henne, det skall bli intressant att se hur stor hon har blivit, för hon har blivit stor! Hon måste väga 5 kg åtminstone.
Nu hör jag på tv:n att Biggest Looser börjar så jag ska ta och springa iväg till soffan och titta på det och äta Marabou Apelsinkrokant och dricka te. Kanske skriver mer sen om jag inte har något bättre för mej :)

Se ya.



I Survived my darkest hour, my faith kept me alive.

Jag försöker vara en bra flickvän, en underbar mamma, en stark dotter och en stöttande kompis!




Jag föröker vara positiv, glad, stark, rolig och en snäll människa, jag försöker verkligen! Jag vill så gärna vara en bra person som får omgivning runt omkring att skratta och ha roligt, jag försöker få mitt leénde att smitta av sej.

Just nu är jag nog världens mest bittraste människa och min negativitet smittar istället av sej för mitt leénde.

Min dotter skrattar fortfarande med mej, och min underbaraste pojkvän försöker hålla mej glad hela dagarna när jag håller på att brista i gråt, mina vänner går inte att beskriva med ord hur mycket dom ställer upp för mej bara genom att finnas där och min mamma är som vanligt helt UNDERBAR.

När jag har det svårt och tufft så har jag en perfekt omgivning som ger mej glädje och kärlek, och jag älskar allaihopa! Tack för att ni finns! Jag har det egentligen riktigt riktigt bra!

It's been so lonely without you here!

Idag är det en jobbig dag, en riktigt jobbig dag har det varit, för idag har jag fått gråta i massor och funderat på livet. Idag var det exakt 1 år sedan jag fick höra Thomas röst för sista gången, idag var den dagen då jag frågade om jag fick bjuda han på mat på Buffoné men han hade just ätit, och natten som kommer var hans sista natt.
Det går inte att beskriva hur ont det gör och jag förstår att ingen kan förstå mej heller hur ont det gör, jag hade önskat att han hade ätit lunch med mej för då kanske det hade gått annorlunda, på Lördag är det exakt 1 år sen, sen jag grät i flera veckor. Jag försöker att inte tänka för mycket för det gör alldelens för ont men ibland så går det inte, det bara kommer. Hela den här dagen har varit ett helvete!




Usch, vad jag hatar idag!







Jag tror att jag behöver kramas..

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0