ÄNTLIGEN

Det var ingen fyllecell, inte akuten, ingen tjej och heller ingen kompis, nej nej, det ar en "snubbe", ooooh ja, han hade somnat på en "snubbes" soffa, han vet inte vem det var, vart han bodde, hur han tog sig dit, inte med vem och när..
Men han är ju hemma iallfall och jag är hungrig, trött och grinig.

Just när jag kan slappna av och tänkte sova en stund så börjar grannarna borra och det låter som att dom borrar i mitt öra för man hör det så bra.

Jag ska väl äta nån macka nu eller så, sömn blir det nog inte nånting av förens det är gonatt.

Se ya.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0