Idag är det en jobbig dag, en riktigt jobbig dag har det varit, för idag har jag fått gråta i massor och funderat på livet. Idag var det exakt 1 år sedan jag fick höra Thomas röst för sista gången, idag var den dagen då jag frågade om jag fick bjuda han på mat på Buffoné men han hade just ätit, och natten som kommer var hans sista natt.
Det går inte att beskriva hur ont det gör och jag förstår att ingen kan förstå mej heller hur ont det gör, jag hade önskat att han hade ätit lunch med mej för då kanske det hade gått annorlunda, på Lördag är det exakt 1 år sen, sen jag grät i flera veckor. Jag försöker att inte tänka för mycket för det gör alldelens för ont men ibland så går det inte, det bara kommer. Hela den här dagen har varit ett helvete!




Usch, vad jag hatar idag!







Jag tror att jag behöver kramas..